torsdag 16 april 2009

Jag är en missbrukare

Jag har länge kämpat med mitt beroende och känner att jag inte orkar bära på det här längre. Jag känner att jag håller på att spricka, trycket inifrån är enormt och jag känner att jag utsätter min omgivning för en ovärdigt tung belastning. Jag känner att jag nått en punkt när det inte längre finns kraft att hålla det här inom mig.

Jag måste helt enkelt få ”komma ut” och öppet erkänna att jag är missbrukare!

Mitt begär har hållit i sig i flera år nu, och jag är ständigt på jakt efter en ny fix, ett nytt härligt rus som tar mig bort från tung arbetsbelastning, krav från min omgivning, räkningshögen som växer och sol som skiner för sällan och för kallt. Det värsta är att jag älskar att berusa mig inför andra, med blicken vänd mot en mängd betraktare som nagelfar varje rörelse jag tar. Trots att jag ibland lider av den tidsbrist missbruket skapar har jag inga planer på att lägga av eller söka hjälp. Det här tänker jag fortsätta med tills min kropp säger ifrån.

Det bästa av allt är att missbruket kostar mycket lite, vilket gör att denna intravenösa berusning kan konsumeras storskaligt och, om ja så önskar, på daglig basis.

Är det någon som hört talas om endorfiner?

/Göran

1 kommentar:

  1. Hälsa polarna i källarens knarkarkvart så gott från mig. //Moa

    SvaraRadera